Facklig förtroendeman
En facklig förtroendeman utses av ett fackförbund som har kollektivavtal med arbetsgivaren, för att utföra fackliga uppdrag på arbetet. En arbetsgivare som är ansluten till kollektivavtal med flera fackliga organisationer kan ha flera fackliga förtroendemän.
Vad är en facklig förtroendeman?
För att kallas facklig förtroendeman enligt lag, är det ett krav att denne har utsetts av sin fackliga organisation (centralt eller lokalt) och att ett kollektivavtal finns mellan organisationen och arbetsgivaren. Uppdraget tilldelas en person som själv jobbar på en arbetsplats och det går i grund och botten ut på att företräda de anställda i organisationen. Att agera styrelseledamot i fackets styrelse, att fungera som skyddsombud, förhandla löner, behandla anställningsskydd och att verka för arbetsmiljön, är några av de uppgifter som kan ingå i uppdraget.
Förtroendemanslagen
Förtroendemanslagen (FML) bestämmer arbetsförhållandena för den fackliga förtroendemannen och innebär bland annat att denne inte får ges sämre förhållanden eller villkor än någon annan på grund av sitt uppdrag. Lagen ger förtroendemannen rätt till en del av arbetstiden för att kunna arbeta med de fackliga frågorna. Han eller hon har också rätt till ledighet (en del betald och en del obetald) för att kunna utföra sina fackliga åtaganden. Arbetsgivaren får enligt lagen inte hindra representanten från att utföra sitt uppdrag.
Facklig verksamhet
Eftersom de förtroendevalda har rätt att ta ledigt för facklig verksamhet är ett vanligt frågetecken hos både representanter och arbetsgivare vad som räknas till detta begrepp. Följande kategorier kan sägas ingå:
- Frågor som har direkt att göra med anställdas intressen gentemot arbetsgivaren. Exempel: förhandlingar om avtal och i tvister på central eller på lokal nivå, förberedande eller uppföljande arbete inför kontakt med arbetsgivaren och fackliga sammankomster.
- Uppgifter som uppkommer som en följd av lagstiftning. Exempel: samverkan i frågor om diskriminering, anställningsskydd, rehabilitering med mera.
- Uppgifter som uppkommer som en följd av kollektivavtal – i kollektivavtal kan begreppet ”facklig verksamhet” definieras närmare, det vill säga vad som ska ingå och vad som inte ska ingå i begreppet.
- Utbildning som är förknippade med ovan nämnda kategorier. Exempel: att hålla eller delta i kurser med åtminstone indirekt anknytning till arbetsplatsen, såsom arbetsmiljöfrågor eller kompetenshöjande utbildningar för förtroendemän.
Enligt FML finns det även sysslor som inte ska inräknas i begreppet. Exempel på sådan verksamhet är föreningsangelägenheter, såsom administrativa och organisatoriska uppgifter inom fackorganisationen (som endast berör denna) och medlemsvärvning. Vid aktiviteter såsom styrelsemöten, kongresser och sammanträden är det mötenas syften och vilka frågor som behandlas som styr om det faller innanför eller utanför begreppet.